Ett kännetecken för god humaniora är den ständigt pågående självreflektionen. Just reflektion över de egna villkoren framförs ibland som det som skiljer vetenskap från andra former av kunskapsproduktion. Självreflektionen sker ofta i det tysta; på seminarier och i samtal med kollegor. Men ibland fördjupas självreflektionerna och trycks. Det här är en genre som har vuxit…
Sent omsider har även jag tagit mig igenom höstens mest omdiskuterade bok om antiken: Världens första medborgare: Om statens uppkomst i det antika Grekland av Tomas Lappalainen (2017). Den har ömsom hyllats ömsom dissats. Kultursverige, exempelvis Horace Engdahl, Magnus Florin, Jesper Svenbro och andra har hyllat den, medan forskarsverige — antikvetare, filologer och statsvetare —…
Hur kommer det sig att nyhetsrapporteringen om den grekiska ekonomiska krisen är fylld med referenser till antiken? Detta är den centrala frågan i Johanna Haninks The Classical Debt: Greek Antiquity in an Era of Austerity (2017). Och, som jämförelse, varför var rapporteringen om den isländska ekonomiska krisen inte lika fylld med referenser till den nordiska…
Jag tröttnade på Academias tilltagande kommersialisering! Jag bestämde mig därför att skapa en ny hemsida. Här kommer jag främst att presentera min forskning. Jag passar också på och gör ett nytt försök att blåsa liv i mitt bloggande. Tidigare blogginlägg finns här: https://odiumphilologicum.wordpress.com/author/odiumhistoricum/